Som de flesta nog fattat vid det laget har jag slutat skriva här. Det är tungt att hålla något uppe under längre tid och andra roliga saker har tagit dess plats. Dock finns en del recensioner här så jag tar inte bort den utan en dag kanske jag kommer tillbaka.
Tack för att du tittat in.
Det är inte varje dag jag plockar upp en film bara för att jag sett en helt stölligt klipp på youtube.
David belle är en av grundarna till Parkour vilket även kallas Free running (förenklad sanning.). Här får han spela huvudrollen i en adrenalinkick som heter duga. Själv var jag helt till mig efter filmens inledning, som börjar med scenen ovan. Filmen handlar om Leito som är en riktigt helgon. Det finns dock inte plats för helgon i detta framtidens Paris så det enda han får för sitt civilkurage är fängelse.
sedan är det hämnd för hela slanten och det är inte helt fy skam tycker jag. En riktig pizza och öl-film som en av mina kompisar skulle sagt. trots en riktigt dålig filmaffich så tycker jag filmen var otippat bra. Som kiss of the dragon fast på speed ungefär. Lite mindre drama och mer tempo. Se den för rushen.
Varje gång jag ser klippet nedan tänker jag på uttrycket "Life imitating art". Detta är en scen för alla oss som jobbar på hotell. Om man ändå bara fick göra så här... Då hade jag gått till jobbet gratis :-)
I denna scen från Oceans 13 får vi se Affleck och Caan gå lös på en stackars hotellgäst på ett sätt som jag bara önskade att jag kunde göra.Det är en riktigt skön dynamik mellan dem som jag tycker klaffar perfekt här. En scen för arkivet helt enkelt.
Jag tittade tillbaka på vilka filmer jag sett nyligen och insåg att jag just nu är inne i en svacka. Inte för att det kanske saknas filmer att se men det finns så många bra TV-serier att sinnet blir mättat. Tänkte därför ta tillfället i akt att rekommendera ett par serier.
För alla er som känner mig så vet ni att Kevin Smith är en av mina stora favoriter i filmsammanhang. Han har så länge han hållit på med film kämpat mot mer eller mindre orättvisa censurlagar och åldersgränser. Rond på rond har gått mot MPAA som sätter åldergränser och bestämmer vad som är otäckt eller inte.
Hans senaste film Zack and Miri makes a porno är så klart inget undantag. Postern till filmen var för stötande då den tydligt antydde att de hade oralsex med varandra... Otäckt.
Själv tycker jag att det är mer stötande att se postern till Så som i himmlen än detta. Och då insinuerar inte den någonting alls. förutom massiv brist på smak då förstås.
Som om inte detta var nog så ansåg biografägare i Amerika att det kunde vara skadligt för unga människor att se ordet porno så de nekade att visa trailer för filmen. Som om inte unga människor har sett värre ord än detta... Som analfisting tex.
Det händer ibland att man snubblar över en film som man normalt sett aldrig skulle kommit kontakt med. Man ser den på ren chans eller för, som i det här fallet, att jag gillar Luke Willson. Han är fantastiskt mycket mer nyanserad än hans mer flamboyante bror och jag gillar hans mer alldagligare charm. Om jag skulle göra en film så skulle han får vara med men det är ett helt annat inlägg.
jag visste att det var en film med Luke Willson och att han köper ett hus där en vattenskada ser ut som guds ansikte. Med en sådan beskrivning kan det vara vad som helst. Jag trodde att det skulle vara en mer lättsam film men till min stora glädje så var det ett tårdrypande drama. Filmen är väl rätt förutsägbar men det var inte plotten som höll mig kvar utan den sköna och förlösande känslan.
Luke har tappat tron på livet, eller bara tappat tron och söker sig tillbaka till sin barndoms kvarter för att göra upp med sig själv.
Jag kan varmt rekommendera denna stillsamma och rent utav blygsamma film.
Även om jag främst använt denna blogg för att skriva filmrecensioner och skryta över alla dåliga filmer jag sett så tänkte jag nu införa en ny bloggserie som jag valt att kalla 4 rum (förklaringen kommer snart).
Det är så att jag alltid drömt om att få göra film. Att får vara den nye Kevin Smith eller QT. Jag skulle till och med nöja mig med att bli den nye Uwe Boll faktiskt... faan, han får i allfall göra film till skillnad från de flesta som gnäller på honom.
Jag har en vision om att göra en kortfilmsantologi om folk som bor på hotell helt, eller i allfall delvis, inspirerad av den amerikanska filmen Four rooms från 95.
Ett antal personer ska skriva en varsin kortfilm som utspelar sig på ett hotell. Sedan sätta alla dessa ihop till en film helt enkelt. Det låter enkelt på pappret i allafall.
Ok, var börjar man någonstans? Jo man lurar till sig en position som kurschef (det låter bättre än kursansvarig) för en manusförfattarstudiecirkel. Sedan är det bara att sätta sin plan i verket.
Mer info kommer.
Efter nästan ett års frånvaro känner jag att det kan vara dags att skriva lite igen. Inte för att jag har någon publik som jag känner mig ansvarig inför utanför att jag själv känner att det är skönt att få översikt över vad man konsumerar i filmväg.
Lite som att vara med i viktväktarna fast filmvarianten.
På SF:s hemsida stod det att filmen Shoot em up hade premiär 7/11, en film jag sett fram emot en längre tid kan man säga. Så måndagen efter premiären står jag som ett litet barn på julafton (ja, så glad är jag när jag ska på bio) i entrén till biografen. Döm om min irritation när filmen inte finns med på några listor över filmer som visas.
Det är inte första gången som detta sker utan ganska ofta så lämnar SF ingen annan utväg för mig att antingen köpa filmen på DVD eller ladda ner den för att över huvudtaget få njuta den… Och sedan har de mage att gnälla över att folk sviker biograferna. Tro faan det, för vem vill betala pengar för att se Michael Pärsbrant få ännu ett av sina trademarkade utbrott på bio?
Ge oss de filmer vi vill se och sluta visa en massa svensk skit så ska ni se att det blir fart på biointäkterna igen.
Satt och såg på SCI Miami (s06e06) för någon natt sedan och tyckte mig känna igen en musikslinga de körde. De har köpt in 28 veckor senare soundtracket och kört. Ett grymt bra soundtrack skulle jag säga. Den är en av de där soundtracken som verkligen lyfter en film.
Frågan är om jag inte sett lite mycket film när jag sitter och prickar in soundtrack-snuttar som dyker upp andra sammanhang. Därför funderar jag på att skaffa mig ett liv… Eller vem försöker jag lura egentligen.
Jag var inte tveksam när jag klev in i salongen, snarare nyfiken på var Matthew Vaugn skulle ta filmen. Alla har spekulerat i det hela eftersom han inte regisserat denna typ av storfilm förut. Men min nyfikenhet stillades och jag vaggades in i filmen direkt på rutan ett. Det var länge sedan jag såg en sådan skön matinéfilm. Den har den perfekta blandningen av saga, dramatik, kärlek, humor och action. Skådespelet är väldigt bra och det är kul att se Michelle Pfeiffer igen. Hon har gjort ett ganska långt uppehåll innan hon nu återkommit i flera filmer 2007. Flera stora skådespelare dyker upp och gör inspirerade insatser.
Effekterna och kamera är bra och även om den faktiskt mot slutet blir lite irriterande förutsägbar så får den ändå en fyra som tack för att de visat att det fortfarande går att göra gammaldags matinéer fortfarande.
Se den
Det känns lite som om hans storhet var att skapa ganska mycket med ganska små medel. Det känns lite som om han vågade vara indy och bara köra på med det lilla han hade i en tid där det egentligen inte den typen av tankar fanns. Tyvärr blir skådespeleriet väldigt övertydligt och teatraliskt men det är väl problemet när man rekryterar alla skådespelare från teaterscenen. Grymt överskattad men helt ok är nog mitt betyg.
Det är sällan uppföljare lever upp till sin föregångares rykte men 20 weeks later är en av de få som är precis lika bra som första filmen. Satt ett halv år efter den förta där man försöker att återbefolka delar av London under amerikansk militärs beskydd.
Filmen öppnar grymt starkt med en grupp människor som gömmer sig i ett hus. Efter ett par minuter går filmen från 0 till 100 på minde än en sekund och adrenalinet och ångesten sköljer över en när alla utom Robert Carlyle blir brutalt dödade av galna zombies.
Det är efter detta som filmens huvuddel börjar med ett London i karantän. Som filmaffischen avslöjar så kommer viruset in i denna slutna miljö med ännu mer panik som effekt. Precis som i första filmen så är zombierna otäcka när de springer fort som faan.
Det är dock i filmens plot som den skiner. Vi får följa Robert Carlyle som tillsammans med sina två barn försöker leva i det nya London. Det är den lilla människan som filmen handlar om inte de amerikanska militärerna som ses överallt. En hel del existentiell ångest av vilka val folk har gjort dyker upp vilket ger en bra känsla som sedan backas upp av zombiehotet.
Filmen har otroligt mycket skakig handkamera så känsliga tittare varnas dock. Ni som inte har problem med handhållen kamera ska omedelbart försöka få tag på denna film.
Wes Andersons nya Film Darjeeling Express har snart premiär men innan denna kommer upp på bio släpper han en kortfilm gratis på Internet. Denna kortfilm är en prequel (finns det ett svenskt ord för detta?) till Darjeeling express och utspelar sig på ett hotell i Paris där Jason Schwartzman bor.
Tydligen ska det som sker i denna film ge en djupare förståelse för var som senare sker i Darjeeling vilket är en intressant idé. Tydligen så hade Wes tänkt filma ytterligare kortfilmer för att fylla i bakgrunder till de tre huvudpersonerna men han valde att köra Hotel Chevalier separat.
Lite info för oss amatörfilmare:
Filmen är filmad på två och en halv dag och klippt på Wes Egen dator på under en vecka. Han har till och med finansierat hela själv… När jag blir stor så ska jag också ha en massa kända skådisar som kompisar och en massa pengar. Det, och en 35 mm kamera i garderoben.
Bara förtexterna ger en föraning om vad vi kommer att uppleva de närmaste timmarna. WWE, Jag säger bara Let’s get it on! Ibland är det oerhört befriande att sätta sig och se en riktig actionfilm. En sån som inte utmanar dig intellektuellt utan ger dig en riktigt adrenalinkick istället.
Upplägget är att 10 dödsdömda fångar får 30 timmar på sig att döda varandra. Den som vinner får friheten. Inte så mycket nytt än så länge. Jag kommer ihåg den gamla filmen Gun men med Christopher Lambert där en massa folk i ett fängelse skulle döda varandra och den var också underhållande. Ett bra upplägg för action helt enkelt.
Stone Cold Steve Austin är en riktig actionjälte och Vinnie Jones är precis så ond och sadistisk som en skurk ska vara. Filmen är snygg det märks att pengarna inte bara gått till catering. De har till och med fått in lite karaktärsutveckling in i mellan fighterna så håll i hatten och njut av denna rafflande actionrulle.
Vill du ha en actionfilm som ligger över snittet så gå och se denna.
